Många av dagens skatter användes redan under antiken. Beslut om beskattning har flyttats från autokrater till parlament och skattenivån har stigit. Förr användes skatter för att föra krig, idag används skatter för att upprätthålla välfärdsstater.
Tidigare kulturer tog in skatter betydligt mindre än vad som är läget idag. I antikens Grekland och Rom var tullar en av de tidigaste formerna av beskattning. Administrativt var införandet av sådana externa skatter lättare än interna skatter.
En hel drös olika former av beskattning kom till användning för romarna. Dessa omfattade jordskatt, livskatt, arvsskatt och konsumtionsskatt. Bland de indirekta skatterna bör nämnas den allmänna omsättningsskatten (centesima rerum venalium) som påförts av Julius Caesar. Denna försäljningsskatt var 1 %.
Även lokala aktörer spelade en roll i att bära skatter. Dessa betalade staten ett fast belopp eller någon procent av de skatter som de samlat in. Julius Caesar satte stopp för detta och på sin tid togs skatt in av statliga tjänstemän. Skatteuppbörden av lokalbefolkningen har dock spelat en viktig roll i senare tider. En svagare statsförvaltning har kunnat samla resurser med hjälp av lokalbefolkningen. Å andra sidan har detta lett till folkets svåra situation i dåliga tider, då förutom härskaren också lokala "hövdingar" kunnat öka skattebördan helt godtyckligt.
Beskattningens tidiga rötter är delvis krigiska. Skatter har tagits in från erövrade territorier. Värnplikt kan betraktas som en form av beskattning. Beskattning har möjliggjort härskarnas strävanden efter makt. Synen på de tidigare kulturernas mer moderata skattesats kan förändras om rekryteringen av militär personal räknas som en skattebörda. Skattenivån ökade avsevärt under krigstid. Å andra sidan har statsgränserna skyddats och ordningen har upprätthållits genom skatter. Under magra år har hjälp erbjudits de behövande.
I det medeltida och moderna Europa var det mycket ömsesidiga stridigheter och krig. Detta krävde resurser och tvingade de styrande att förhandla med lokala eliter om hur beskattningen ska organiseras. De styrande var tvungna att skapa förhandlingssystem för att skapa en balanserad och rättvis beskattning. Detta har möjliggjort en stark utveckling av det ekonomiska livet. Stater har också börjat ta skulder, till en början för att finansiera sina militära kampanjer. Med tiden har denna upplåning skapat ett ekonomiskt ömsesidigt beroende och vidareutvecklat samhällets avtalssystem.
Obalansen i beskattningen har orsakat stora omvälvningar. Till exempel berodde den franska revolutionen 1789 till stor del på orättvisan i beskattningen. När de amerikanska kolonierna bröt sig ur Storbritannien var en av anledningarna de upplevda orättvisa skatterna som betalades till moderlandet.
Å andra sidan har krig orsakat stora omvälvningar i beskattningen. I början av 1900-talet kontrollerade de rikaste 10% av Västeuropa 90% av rikedomen. Med inflation och annan förstörelse förstörde krig de rikastes rikedom mest. Den välfärdsstat som skapades i Västeuropa efter krigen finansierades genom beskattning. Efter att andra världskriget börjat ta ut inkomstskatt baserat på ett större skatteunderlag har mervärdesskatt införts och fler har kommit under beskattning. Inkomstbeskattningen har ändrats till progressiv, det vill säga att de rikare måste bidra mer än de fattiga. Detta kan ses som en rättvis konsekvens av de fattigares uppoffringar i form av krigsinsatser och militärtjänst. På 1980-talet kontrollerade de rikaste 10% bara 60% av rikedomen. Denna förmögenhetsutjämningstrend har åter vänt åt andra hållet under de senaste decennierna.
Idag är skattenivån betydligt högre. Skatter samlas in i form av pengar och inte längre som olika varor. Beslut om skatter görs parlamentariskt, inte ensidigt. Indrivningen av skatter görs av statsförvaltningen och läggs inte ut på lokala "killar". Beskattningens inriktning har också flyttats mer i riktning mot konsumtionsskatter, såsom mervärdesskatt eller försäljningsskatt, och vikten av personbeskattningen har också ökat. I slutet av 1900-talet skedde en övergång från omsättningsskatt till mervärdesskatt. Mervärdesskatten har på senare tid stått inför utmaningar på grund av den växande internationaliteten och näthandeln samt digitaliseringen.
I de utvecklade länderna är beskattningen mer inriktad på personbeskattning, mervärdesskatt och sociala avgifter. I utvecklingsländer är beskattningen mer inriktad på företagsbeskattning. Naturligtvis tas skatter också in betydligt mer i utvecklade länder.
Hög beskattning är en av förutsättningarna för en välfärdsstat. Särskilt mervärdesskatt har ansetts, åtminstone i teorin, vara en mycket effektiv skatteindrivare.
Författare:
Källor och ytterligare information:
Encyclopedia Britannica: History of Taxation
Antti Kujala: Voudintileistä veroparatiiseihin, verotuksen historia, 2021
Wikipedia: Centesima rerum venalium
Virtues and Fallacies of VAT, An Evaluation after 50 years, ed. Robert F. van Brederode, 2021
Publiceras: 12.12.2022
I Europa finns moms - i USA Sales tax
I Europa står företag som tillhör produktionskedjan för den moms som konsumenten betalar till staten i proportion till deras förädlingsvärde. USA:s Sales tax, å andra sidan, faktureras helt och hållet av företaget som gjorde konsumentförsäljningen. Sales tax betalas till lokala operatörer, inte till staten.