Artiklar »

Momsavrundning: EU, Sverige och andra europeiska länder

EU:s momsdirektiv och EU-domstolen lämnar reglerna för momsavrundning till nationell lagstiftning. Reglerna varierar mellan länderna. I Sverige tillämpas aritmetisk avrundning per skattesats på fakturanivå.

Grunden för momslagstiftningen i EU-länderna är EU:s momsdirektiv (2006/112/EG). I direktivet sägs inget om hur moms ska avrundas. Förhandsavgörande från EU-domstolen har begärts i två mål som rör avrundning. Det ena är C-484/06: Koninklijke Ahold (2008-07-10) och det andra C-302/07: J D Wetherspoon (2009-03-05).

C-484/06: Koninklijke Ahold (2008-07-10)

I Nederländerna beslutade Koninklijke Ahold att testa reglerna för momsavrundning i sin butikskedja Albert Heijn. I två av butikerna prövades en alternativ beräkningsmetod. För varje produkt beräknades momsen separat, och momsen för varje enskild produkt avrundades alltid nedåt till närmaste cent. Det ledde naturligtvis till en lägre momsskuld. Momsen redovisades dock enligt den sedvanliga beräkningen. Utifrån sina egna beräkningar framställde Koninklijke Ahold därefter ett krav till den nederländska skattemyndigheten om återbetalning av 1 414 euro i moms. Bolaget ansåg sig ha betalat in så mycket för mycket moms för de två butikerna i oktober 2003.

Resonemanget byggde alltså på momsen per enskild produkt. Koninklijke Ahold ansåg att det skulle vara orättvist att tvingas avrunda momsen uppåt. Då skulle man ju betala in mer moms än vad momssatsen matematiskt kräver. Den enda framkomliga vägen är därmed att alltid avrunda nedåt.

Den nederländska skattemyndigheten avslog Koninklijke Aholds krav om momsåterbetalning. Ahold överklagade beslutet först till den lokala domstolen, som ogillade talan, och därefter till Nederländernas högsta domstol. Den högsta domstolen beslutade att begära förhandsavgörande från EU-domstolen. Förhandsavgörande begärdes i två frågor: 1. Är momsavrundningen en fråga som regleras av nationell rätt eller av EU-rätten? 2. Om den regleras av EU-rätten, ålägger då unionsrätten den nationella domstolen att tillåta avrundning nedåt per produkt?

EU-domstolen konstaterade i sitt avgörande:

Att fastställa momsavrundningen hör till nationell rätt, dock inom de gränser EU-rätten tillåter. Sådana gränser är till exempel neutralitetsprincipen och proportionalitetsprincipen. Vad gäller neutralitetsprincipen konstaterade EU-domstolen att den moms som redovisas till skattemyndigheten exakt ska motsvara den moms som slutkonsumenten har betalat till den skattskyldige. Det skulle nämligen strida mot neutralitetsprincipen om Ahold på sätt och vis hade stoppat moms som konsumenten betalat i egen ficka – för varje produkt det belopp som motsvarade nedåtavrundningen. Proportionalitetsprincipen innebär i detta sammanhang att den moms som redovisas så exakt som möjligt ska motsvara vad den tillämpliga skattesatsen matematiskt kräver. Flera avrundningsmetoder kan dock uppfylla dessa krav.

EU-rätten kräver inte att den nationella rätten tillåter avrundning nedåt av varje enskild produkts moms.

I Nederländerna inväntade förvaltningen inte EU-domstolens beslut, utan ett krav på aritmetisk momsavrundning fördes in i landets momslagstiftning redan 2004.

C-302/07: J D Wetherspoon (2009-03-05)

Wetherspoon driver pubar i Storbritannien. År 2004 började bolaget avrunda momsen nedåt till närmaste cent. Bolaget avrundade först på radnivå till tre decimaler nedåt och på köpnivå till två decimaler, det vill säga till närmaste penny nedåt. Några år senare kontaktade den brittiska skattemyndigheten Wetherspoon och meddelade att praxisen inte var godtagbar. Wetherspoon åberopade en anvisning från den brittiska skatteförvaltningen som tillåter avrundning nedåt om den avrundade fördelen inte stannar hos näringsidkaren (https://www.gov.uk/guidance/vat-guide-notice-700#section17, https://www.gov.uk/hmrc-internal-manuals/vat-trader-records/vatrec12020).

Londons VAT and Duties Tribunal begärde förhandsavgörande från EU-domstolen i frågan. Tribunalen ställde fyra frågor, varav den första och den andra i praktiken var desamma som de nederländska frågorna i Koninklijke Ahold-målet. EU-domstolens svar på dessa var också i praktiken desamma.

Den tredje och den fjärde frågan var nya.

Den tredje frågan löd: på vilken nivå ska avrundningen ske – per produkt, per transaktion, per dag, per beskattningsperiod eller på något annat sätt. Detta lämnade EU-domstolen öppet. EU-rätten lämnar alltså även denna fråga till den nationella lagstiftaren, förutsatt att neutralitets- och proportionalitetsprinciperna iakttas.

Den fjärde frågan löd: påverkas saken av att Storbritannien tillåter momsavrundning nedåt för vissa men inte för andra. Strider detta mot likabehandlings- och neutralitetsprinciperna? På detta svarade EU-domstolen att de berörda aktörernas verksamhet skiljer sig åt. Aktörer som beräknar sina försäljningspriser inklusive moms befinner sig i en annan situation än aktörer som utför motsvarande transaktioner till priser exklusive moms. De förstnämnda skulle nämligen, i Ahold-fallets anda, kunna stoppa avrundningarna i egen ficka.

Av båda dessa rättsfall framträder en bild där reglerna för momsavrundning i hög grad lämnas till den nationella lagstiftningen att avgöra.

Nedan gås olika länders avrundningsregler igenom. Uppgifterna kan vara ofullständiga, och det är alltid skäl att kontrollera situationen i den aktuella lagstiftningen. Av genomgången framgår dock att de nationella praxiserna ofta är likartade, men att de lämnar mycket öppet och även uppvisar betydande skillnader.

Sverige

Den svenska mervärdesskattelagen (mervärdesskattelagen) reglerar varken metoden eller nivån för momsavrundning. Enligt Skatteverkets rättsliga vägledning anges momsen på fakturan aritmetiskt avrundad till närmaste öre, inte till hela kronor. I praktiken bestäms beskattningsunderlaget per skattesats på fakturanivå.

Ett särdrag i den svenska regleringen är avrundningslagen (1970:1029), enligt vilken betalningar som görs i svenska kronor ska avrundas till närmaste hela krona, men parterna kan komma överens om ett annat förfarande. I Skatteverkets ställningstagande har det klargjorts att avrundningslagen inte påverkar beräkningen av vare sig momsen eller beskattningsunderlaget: avrundningsdifferensen på slutsumman förs in på en egen rad i fakturan (t.ex. som ”öresavrundning”).

I momsdeklarationen anges beloppen i hela kronor genom att öresdelen tas bort, det vill säga genom avrundning nedåt.

Finland

Den finska momslagen lämnar både metoden och nivån för momsavrundning öppna.

I Skatteförvaltningens fördjupade anvisning konstateras: ”Skattens belopp anges med två decimalers noggrannhet. Enligt den matematiska avrundningsregeln höjs den sista siffran som behålls med ett om den första siffran som faller bort är 5 eller högre, när decimaltalet avkortas. Avrundningen görs från fakturans slutsumma.” Den anvisningen håller på att uppdateras när detta skrivs.

Den finska anvisningen är alltså sedvanlig aritmetisk avrundning som ska göras från fakturans slutsumma. Enligt detta får avrundningen inte ske per rad, utan den görs från slutsumman per skattesats. Eftersom en faktura eller ett kvitto dock kan innehålla flera skattesatser, sker momsavrundningen i praktiken per skattesats.

Norge

Den norska mervärdesskattelagen (merverdiavgiftsloven) reglerar varken metoden eller nivån för momsavrundning. I praktiken avrundas momsen aritmetiskt till närmaste øre och beräknas per skattesats på fakturanivå.

Enligt Skattedirektoratets principuttalande får vederlaget inte avrundas vid elektroniska betalningar: momsen och totalsumman anges med øre-noggrannhet. Endast vid kontantbetalningar som sker med sedlar och mynt avrundas totalsumman till närmaste hela krona, men denna avrundning påverkar inte momsberäkningen.

I momsdeklarationen (skattemelding for merverdiavgift) anges beloppen med øre-noggrannhet; deklarationen avrundas inte till hela kronor, även om Skatteetaten tillåter en liten avrundningsdifferens som uppstår när system avkortar decimaler.

Danmark

Den danska mervärdesskattelagen (momsloven) reglerar varken metoden eller nivån för momsavrundning på fakturan. I praktiken avrundas momsen aritmetiskt till närmaste øre, och Skattestyrelsen godtar både beräkning per rad och beräkning från sammanställd slutsumma per skattesats.

I momsdeklarationen (momsangivelsen) anges beloppen däremot enligt momsloven § 57 i hela kronor genom att øre-delen utelämnas helt. Avrundningen sker alltså nedåt till företagarens fördel.

I Danmark finns dessutom en avrundningsregel som gäller kontantbetalningar: slutsumman vid en kontantbetalning avrundas till närmaste belopp som är jämnt delbart med 50 øre. Avrundningen gäller endast kontantbetalningar och inte kort- eller kontobetalningar, och den görs på köpets totalsumma.

Estland

Den estniska momslagen (Käibemaksuseadus, KMS) reglerar inte uttryckligen metoden eller nivån för momsavrundning. I praktiken avrundas momsen aritmetiskt till närmaste cent, och både beräkning per rad och beräkning från sammanställd slutsumma per skattesats är godtagbara. Faktureringskraven regleras i KMS § 37, men själva avrundningsmetoden lämnas till praxis och faktureringsprogram att avgöra.

Ett särdrag i den estniska regleringen är avrundningsregeln för kontantbetalningar, som trädde i kraft den 1 januari 2025. Regeln bygger på lagen om införandet av euron (Euro kasutusele võtmise seadus), och enligt den avrundas kontantbetalningens totalsumma aritmetiskt till närmaste 5 cent. Avrundningen gäller endast kontantbetalningar: kort- och andra elektroniska betalningar görs med cents noggrannhet. Avrundningen görs på köpets totalsumma och inte på enskilda produkters priser, och den påverkar inte momsberäkningen. Mynt på 1 och 2 cent förblir lagligt betalningsmedel, även om de inte längre används som växel.

I momsdeklarationen (käibedeklaratsioon, KMD) anges beloppen i euro med cents noggrannhet; deklarationen avrundas inte till hela euro.

Lettland

Den lettiska momslagen (Pievienotās vērtības nodokļa likums) reglerar inte uttryckligen metoden för momsavrundning. I praktiken avrundas momsen aritmetiskt till närmaste cent och beräknas per skattesats på fakturanivå.

Ministerkabinettets förordning om momsdeklarationen tillåter uttryckligen att raden per skattesats i momsdeklarationen byggs upp av summan av momsbeloppen på de fakturor som ställts ut under beskattningsperioden. Den eventuella differens som uppstår mellan beskattningsunderlaget och produkten av skattesatsen är enligt lag godtagbar.

Momsdeklarationen (PVN deklarācija) fylls i med cents noggrannhet; deklarationen avrundas inte till hela euro.

Litauen

Den litauiska momslagen (Pridėtinės vertės mokesčio įstatymas) reglerar varken metoden eller nivån för momsavrundning. I praktiken avrundas momsen aritmetiskt till närmaste cent och beräknas per skattesats på fakturanivå, även om en del faktureringsprogram parallellt tillämpar beräkning per rad.

Ett särdrag i den litauiska regleringen är avrundningsregeln för kontantbetalningar, som trädde i kraft den 1 maj 2025. Enligt Atsiskaitymų grynaisiais pinigais sumų apvalinimo įstatymo avrundas kontantbetalningens totalsumma aritmetiskt till närmaste 5 cent. Avrundningen gäller endast kontantbetalningar och påverkar inte momsberäkningen.

I momsdeklarationen (PVM deklaracija, blankett FR0600) avviker Litauen från de flesta andra EU-länder, eftersom beloppen anges i hela euro med aritmetisk avrundning (under 50 cent nedåt, 50 cent eller mer uppåt).

Storbritannien

Den brittiska momslagen (Value Added Tax Act 1994) reglerar inte momsavrundning, utan praxis bygger på HMRC:s administrativa anvisningar.

Vid B2B-fakturering tillåter HMRC en avrundningskoncession (rounding concession): den sammanlagda momsen på fakturan får avrundas nedåt till närmaste hela penny. Inom detaljhandeln tillämpas inte koncessionen, utan momsen avrundas aritmetiskt till närmaste penny eller så används särskilda detaljhandelsscheman. Nivån för avrundningen regleras inte i anvisningarna: HMRC godtar både beräkning per skattesats och beräkning per rad.

I momsdeklarationen anges momsbeloppen i pund och pence, medan nettobeloppen för försäljning och inköp anges i hela pund där pence-delen utelämnas – det vill säga nedåt till företagarens fördel.

I Storbritannien finns ingen särskild avrundningsregel för kontantbetalningar.

Nederländerna

I Nederländerna ska aritmetisk avrundning till närmaste cent tillämpas. På fakturan kan avrundningen göras antingen per produkt eller på totalsumman. Båda metoderna får inte användas samtidigt. Dessutom ska valet av metod följa en konsekvent linje.

I den nederländska momsdeklarationen avrundas momsbeloppen till hela euro. Företagaren kan göra avrundningen till sin egen fördel.

Tyskland

I Tyskland ska aritmetisk avrundning till närmaste cent användas på fakturor.

I den tyska momsdeklarationen däremot anges nettoförsäljningen, det vill säga beskattningsunderlaget, i hela euro och momsen beräknas utifrån det. I praktiken görs detta så att centdelen helt enkelt utelämnas, det vill säga avrundningen sker här nedåt till företagarens fördel. Själva momsen på inköp och försäljning anges däremot med cents noggrannhet.

Frankrike

I Frankrike tar lagen inte ställning till hur momsen ska avrundas på fakturor. I praktiken förekommer både avrundning per rad och avrundning av totalsumman per skattesats.

I momsdeklarationen däremot avrundas momsen för varje skattesats aritmetiskt till närmaste euro. På samma sätt avrundas den avdragsgilla momsen aritmetiskt till närmaste euro.

Portugal

Den portugisiska momslagen (Código do IVA, CIVA) reglerar varken metoden eller nivån för momsavrundning. Skatteförvaltningen AT har dock preciserat i anvisningen Ofício-Circulado n.º 053 314 att momsen avrundas aritmetiskt till närmaste cent och att avrundningen kan göras antingen från sammanställd slutsumma per skattesats eller per rad, så länge förfarandet är konsekvent.

Ett särdrag i den portugisiska regleringen är hanteringen av priser som inkluderar moms. Enligt artikel 49 i CIVA härleds beskattningsunderlaget – när faktureringen sker med priser inklusive moms (typiskt i B2C-situationer) – genom att totalsumman divideras med en koefficient som motsvarar den tillämpliga skattesatsen och multipliceras med hundra.

I momsdeklarationen (Declaração Periódica) anges beloppen med cents noggrannhet; deklarationen avrundas inte till hela euro. AT godtar små differenser mellan den matematiskt beräknade momsen och de redovisade momsbeloppen, eftersom avrundningar per faktura kan ackumuleras under beskattningsperioden. I Portugal finns ingen särskild avrundningsregel för kontantbetalningar, eftersom mynt på 1 och 2 cent är i bruk.

Spanien

Inte heller i Spanien tar momslagen ställning till avrundning. Dirección General de Tributos har dock gett ett utlåtande enligt vilket avrundningen av den moms som ska betalas ska göras aritmetiskt till närmaste cent.

I Spanien fattade TEAC (Tribunal Económico-Administrativo Central) i november 2024 avgörandet 2233/2022. I företaget hade momsen först beräknats per produkt. Vid skatterevisionen hade man kommit fram till en avsevärt avvikande summa när momsen hade beräknats från beskattningsperiodens totalsumma. TEAC konstaterade att när verksamheten sker med priser inklusive moms, är avrundningen nödvändig först i samband med den självdeklarerade skatteanmälan. Avrundning per produkt leder till en ackumuleringseffekt som snedvrider den faktiska skattebördan jämfört med moms som beräknas utifrån totalsumman. I detta fall är då den metod som skatterevisionen tillämpade, det vill säga avrundning i deklarationsfasen, i linje med neutralitets- och proportionalitetsprinciperna.

Detta TEAC-avgörande betyder dock knappast att avrundningen nödvändigtvis måste ske först i deklarationsfasen.

I den spanska momsdeklarationen (Modelo 303) anges momsen med cents noggrannhet.

Italien

I Italien ställer själva momslagen ett uttryckligt noggrannhetskrav på fakturan: DPR 633/1972 art. 21 comma 2 lett. l) kräver att skattesatsen samt beloppen för skatten och beskattningsunderlaget anges på fakturan med cents noggrannhet. Lagens ordalydelse är knapphändig, och avrundningsmetoden (aritmetisk, på grundval av tredje decimalen) samt åtskillnaden mellan mellanberäkningar och självständigt bokförda poster preciserades i de cirkulär som utfärdades i samband med införandet av euron, av vilka det centrala är Agenzia delle Entrates cirkulär 106/E/2001.

Beskattningsunderlaget bestäms på fakturans sammanställda nivå per skattesats (det så kallade castelletto IVA): radernas slutsummor per skattesats summeras, avrundas till cent, och skatten beräknas från detta cents-noggranna underlag. I och med att elektronisk fakturering blivit obligatorisk kontrollerar Sistema di Interscambio (SdI) denna beräkning automatiskt med en tolerans på en cent.

I momsdeklarationen (Modello IVA) anges beloppen i hela euro med aritmetisk avrundning, och avrundningsdifferensen mellan bokföringsuppgifterna och deklarationen bokförs på en egen rad.

Grekland

Den grekiska momslagen (Κώδικας ΦΠΑ, ν. 5144/2024) reglerar varken metoden eller nivån för momsavrundning. I praktiken avrundas momsen aritmetiskt till närmaste cent och beräknas per skattesats på fakturanivå. Plattformarna för elektronisk fakturering bekräftar denna praxis. Hit hör den obligatoriska B2G-faktureringen enligt den europeiska standarden EN 16931 samt den B2B-fakturering som stegvis blir obligatorisk via AADE:s myDATA-plattform.

I momsdeklarationen (blankett Φ2) anges beloppen med cents noggrannhet; deklarationen avrundas inte till hela euro.

I Grekland finns ingen avrundningsregel för kontantbetalningar, eftersom mynt på 1 och 2 cent är i bruk.

Polen

I Polen har avrundningsreglerna undantagsvis skrivits in direkt i momslagen. Enligt momslagen avrundas beloppen på fakturan aritmetiskt till närmaste hela grosz (cent), och momsen anges alltid i złoty. Beskattningsunderlaget bestäms i utgångspunkten per skattesats på fakturanivå, men även beräkning per rad är godtagbar.

I momsdeklarationen avrundas beskattningsunderlagen och momsbeloppen däremot aritmetiskt till hela złoty enligt huvudregeln i lagen om beskattningsförfarande (Ordynacja podatkowa). Små avrundningsdifferenser mellan registret och deklarationen är godtagbara. I Polen finns ingen separat avrundningsregel för kontantbetalningar, eftersom mynt på 1, 2 och 5 grosz fortfarande är i bruk.

Tjeckien

Enligt den tjeckiska momslagens (235/2004 Sb.) § 37 beräknas skatten med två alternativa metoder som ger samma resultat: antingen från beskattningsunderlaget genom att multiplicera med skattesatsen, eller från totalpriset inklusive moms genom att dividera det med koefficienten 1,21 (normal skattesats 21 %) eller 1,12 (reducerad skattesats 12 %), varvid momsen utgör skillnaden mellan totalpriset och det därigenom uträknade beskattningsunderlaget. Den tidigare i lagen tillåtna möjligheten att avrunda momsbeloppet på fakturan till hela kronor försvann den 1 april 2019, så momsen anges på fakturan med två decimalers noggrannhet, det vill säga med haléř-noggrannhet. Momslagen reglerar inte uttryckligen om momsen beräknas per rad eller från sammanställd slutsumma per skattesats.

Ett särdrag i den tjeckiska regleringen är momslagens § 36 odst. 5: differensen som uppstår när det totala betalningsbeloppet avrundas till närmaste hela krona räknas inte in i beskattningsunderlaget, och ingen moms beräknas på den. Inledningsvis gällde detta endast kontantbetalningar, men i och med lagändringen 355/2021 Sb. omfattar regeln från och med den 1 oktober 2021 alla betalningssätt. Avrundningen innebär dock endast avrundning till närmaste hela krona; om säljaren avrundar kraftigare än så, går differensen i sin helhet in i beskattningsunderlaget och moms ska redovisas på den. Mer om ämnet kan läsas i Pavel Běhouneks artikel samt i Finanční správas anvisning.

I momsdeklarationen (přiznání k DPH) bygger avrundningen däremot på § 146 odst. 1 i lagen om beskattningsförfarande (daňový řád, 280/2009 Sb.), enligt vilken skatten avrundas uppåt till hela kronor.

Slovakien

Slovakien är ett av de få EU-länder där momslagen själv definierar avrundningsmetoden. Enligt momslagen avrundas momsen aritmetiskt till närmaste cent. Nivån för avrundningen regleras däremot inte i lagen: faktureringsprogrammen tillämpar både beräkning per rad och beräkning från sammanställd slutsumma per skattesats, och båda anses vara lagenliga.

Ett särdrag i den slovakiska regleringen är avrundningsregeln för kontantbetalningar. Enligt prislagen avrundas slutsumman för en kontantbetalning aritmetiskt till närmaste 5 cent. Regeln gäller endast kontantbetalningar, den görs på köpets totalsumma och påverkar inte momsberäkningen: momsen beräknas från det oavrundade beloppet, och avrundningsdifferensen bokförs som kostnad eller intäkt.

I momsdeklarationen (daňové priznanie k DPH) anges beloppen med cents noggrannhet. Små differenser mellan deklarationens radsummor och den matematiska procentandelen som beror på avrundningar per transaktion är tillåtna.

Ungern

Den ungerska momslagen reglerar inte uttryckligen metoden eller nivån för momsavrundning. Praxis tolkar det så att momsen anges på fakturan i hela forint utan filler, även om det inte finns någon uttrycklig bestämmelse om detta. Nivån för avrundningen varierar mellan faktureringsprogrammen: momsen beräknas antingen från sammanställd slutsumma per skattesats eller per rad.

Slutsumman för en kontantbetalning avrundas aritmetiskt till närmaste 5 forint. Avrundningen gäller endast köpets totalsumma och påverkar inte momsberäkningen, utan avrundningsdifferensen bokförs som övrig intäkt eller kostnad.

I momsdeklarationen (áfabevallás) anges beloppen i huvudsak i tusentals forint med aritmetisk avrundning, men uppgifterna på vissa specifikationssidor anges numera med forint-noggrannhet.

Slovenien

Den slovenska momslagen (ZDDV-1) reglerar varken metoden eller nivån för momsavrundning. I praktiken avrundas momsen aritmetiskt till närmaste cent och beräknas per skattesats på fakturanivå. Enligt ett förtydligande kan den skattskyldige beräkna momsen antingen från sammanställd slutsumma per skattesats eller per rad, men skatteförvaltningen rekommenderar metoden med sammanställd summa, och båda är godtagbara. I momsdeklarationen (obračun DDV, blankett DDV-O) avviker Slovenien från de flesta andra euroländer, eftersom beloppen anges i hela euro utan cent. Däremot anges beloppen med cents noggrannhet i de momsregister (evidenca obračunanega DDV och evidenca odbitka DDV) som blivit obligatoriska från och med den 1 juli 2025, och eDavki tillåter små differenser till följd av avrundning mellan registren och DDV-O.

I Slovenien finns ingen särskild avrundningsregel för kontantbetalningar, eftersom mynt på 1 och 2 cent är i bruk.

Rumänien

Rumänien reglerar inte momsavrundning direkt i momslagen (Codul fiscal). Avrundningsmetoden bestäms i stället av en separat författning, OUG nr. 59/2005, enligt vilken momsen anges på fakturor i lei med två decimalers noggrannhet och avrundas aritmetiskt till närmaste ban (cent).

Nivån för avrundningen regleras inte i lagen. I praktiken bestäms beskattningsunderlaget per skattesats på fakturanivå, men rumänska faktureringsprogram tillåter även beräkning per rad, och båda anses godtagbara.

Momsdeklarationen (Decontul de taxă pe valoarea adăugată, formularul 300) lämnas i lei med två decimalers noggrannhet; deklarationen avrundas inte till hela lei.

I Rumänien finns ingen särskild avrundningsregel för kontantbetalningar, eftersom mynt på 1, 5, 10 och 50 bani fortfarande är i bruk.

Bulgarien

Den bulgariska momslagen (ЗДДС) reglerar varken metoden eller nivån för momsavrundning. I praktiken avrundas momsen aritmetiskt till närmaste cent och beräknas per skattesats på fakturanivå, även om en del faktureringsprogram parallellt tillämpar beräkning per rad.

Bulgarien införde euron den 1 januari 2026, då Закона за въвеждане на еврото в Република България blev tillämplig. Enligt lagen är växelkursen 1 EUR = 1,95583 BGN, och valutaomräkningar avrundas aritmetiskt till närmaste cent. Från och med början av 2026 lämnas alla momsdeklarationer i euro.

Momsdeklarationen (справка-декларация по ЗДДС) lämnas med cents noggrannhet; deklarationen avrundas inte till hela euro.

I Bulgarien finns ingen särskild avrundningsregel för kontantbetalningar, eftersom mynt på 1 och 2 cent är i bruk.

Avrundningens tre nivåer: faktura, deklaration, kontanter

De nationella praxiserna delar in sig i några igenkännbara mönster. På fakturanivå kräver nästan alla länder aritmetisk avrundning till närmaste cent eller motsvarande mindre valutaenhet; den största skillnaden gäller nivån för avrundningen, det vill säga om den görs per rad eller från sammanställd slutsumma per skattesats.

Finland, Nederländerna och den färska avgörandelinjen från Spaniens TEAC betonar beräkning från totalsumman, medan de flesta andra länder tillåter båda.

I momsdeklarationen delas länderna in i tre grupper: de som kräver cents noggrannhet (bl.a. Finland, Lettland, Portugal, Norge, Bulgarien, Rumänien, Grekland, Slovakien), de som aritmetiskt avrundar till hela valutaenheter (bl.a. Frankrike, Italien, Litauen, Polen, Nederländerna, Slovenien) samt de som avkortar nedåt till företagarens fördel (Tyskland, Danmark, Sverige, Storbritannien).

Reglerna för avrundning av kontantbetalningar speglar i huvudsak om de minsta mynten fortfarande är i bruk.

Det praktiska budskapet till företagen är tydligt: valet av avrundningsmetod är inte en teknisk bisak, utan den ska dokumenteras och tillämpas konsekvent, och i internationell verksamhet är det skäl att separat säkerställa varje lands aktuella regler.

Författare:

Arkikoodi

Källor och ytterligare information:

Taxation: Victory for taxman in Wetherspoon VAT case

Vatupdate.com: Flashback on ECJ Cases – C-302/07 (J D Wetherspoon) – Rules on rounding of VAT amounts

Vatupdate.com: Flashback on ECJ Cases – C-484/06 (Koninklijke Ahold) – No obligation to round down the amount of VAT per item

EUR-Lex: Opinion of Advocate General Sharpston delivered on 24 January 2008. Fiscale eenheid Koninklijke Ahold NV v Staatssecretaris van Financiën. Case C-484/06.

EUR-Lex: Judgment of the Court (Fourth Chamber) of 10 July 2008. Fiscale eenheid Koninklijke Ahold NV v Staatssecretaris van Financiën. Case C-484/06.

EUR-Lex: Opinion of Advocate General Sharpston delivered on 20 November 2008. J D Wetherspoon plc v The Commissioners of Her Majesty's Revenue & Customs. Case C-302/07.

EUR-Lex: Judgment of the Court (Fourth Chamber) of 5 March 2009. J D Wetherspoon plc v The Commissioners of Her Majesty's Revenue & Customs. Case C-302/07.

EUR-Lex: Council Directive 2006/112/EC of 28 November 2006 on the common system of value added tax

Vero.fi: Laskutusvaatimukset arvonlisäverotuksessa

Finlex.fi: Arvonlisäverolaki

Riksdagen.se: Mervärdesskattelag (2023:200)

Riksdagen.se: Lag (1970:1029) om avrundning av vissa öresbelopp

Skatteverket: Innehållet i en faktura (Rättslig vägledning)

Skatteverket: Beräkning av mervärdesskatt vid öresavrundning (ställningstagande 17.1.2020, dnr 8-19049)

Lovdata.no: Lov om merverdiavgift (merverdiavgiftsloven)

Skatteetaten.no: Statement of principle regarding rounding off remuneration in the sales document (13.6.2019)

Skatteetaten.github.io: Mva-meldingen – Spørsmål og svar

Retsinformation.dk: Bekendtgørelse af lov om merværdiafgift (momsloven)

Danskelove.dk: Momsloven § 57

Retsinformation.dk: BEK nr 928 af 19/09/2008 — Bekendtgørelse om afskaffelse af 25-øren som gyldigt betalingsmiddel m.v.

Riigiteataja.ee: Käibemaksuseadus

Eestipank.ee: Frequently asked questions (FAQ) about the rounding rule

Emta.ee: Käibedeklaratsioon

Likumi.lv: Pievienotās vērtības nodokļa likums

Likumi.lv: Ministru kabineta 2013. gada 15. janvāra noteikumi Nr. 40 — Noteikumi par pievienotās vērtības nodokļa deklarācijām

VID: Metodiskais materiāls "Par pievienotās vērtības nodokļa deklarācijas un tās pielikumu aizpildīšanu"

E-tar.lt: Lietuvos Respublikos pridėtinės vertės mokesčio įstatymas

E-seimas.lrs.lt: Lietuvos Respublikos atsiskaitymų grynaisiais pinigais sumų apvalinimo įstatymas

Lietuvos bankas: Atsiskaitymų grynaisiais pinigais sumų apvalinimas

VMI: PVM deklaracijų teikimas

PVMdeklaracija.lt: PVM deklaracijos ir kitų formų pildymo taisyklės

Legislation.gov.uk: Value Added Tax Act 1994

Gov.uk: VAT guide (VAT Notice 700), section 17

Gov.uk: HMRC VAT Traders' Records Manual, VATREC12000

Gov.uk: Retail schemes (VAT Notice 727)

Belastingdienst: Btw-bedrag afronden

Overheid.nl: Uitvoeringsbesluit omzetbelasting 1968, Artikel 5a

Bundesfinanzministerium.de: UStH 2023, 14.5. Pflichtangaben in der Rechnung

Elster.de: Umsatzsteuer-Voranmeldung (UStVA), Lieferungen und sonstige Leistungen (einschließlich unentgeltlicher Wertabgaben), Allgemein

Bizyness.fr: Comprendre et gérer simplement l’arrondi de la TVA sur une facture

Legifrance.gouv.fr: Code général des impôts, annexe II, III Factures, Article 242 nonies A

Legifrance.gouv.fr: Code général des impôts, Article 1724

Portaldasfinancas.gov.pt: Código do Imposto sobre o Valor Acrescentado

Portaldasfinancas.gov.pt: CIVA, Artigo 49.º

Occ.pt: IVA — arredondamentos (sisältää Ofício-Circulado n.º 53314/1988)

Gov.pt: Declaração Periódica do IVA

Bufetediazarias.com: Incidencia en la base imponible del IVA del redondeo de los decimales de los precios. Consulta D.G.T. de 29-6-2018.

Boe.es: Ley 37/1992, de 28 de diciembre, del Impuesto sobre el Valor Añadido

Iberley.es: Resolución de Tribunal Económico-Administrativo Central 00/02233/2022/00/00 de 26 de noviembre de 2024

Brocadi.it: Testo unico IVA, Articolo 21

Finanze.it: Circolare n. 106/E

Agenziaentrate.gov.it: Dichiarazione IVA 2026

Forin.gr: Νέος Κώδικας Φόρου Προστιθέμενης Αξίας (Φ.Π.Α.) (Ν. 5144/2024)

OpenPeppol: Peppol BIS Billing 3.0

AADE: myDATA REST API Documentation v1.0.6

AADE: Έντυπο Φ2 — Περιοδική Δήλωση Φ.Π.Α.

Lexlege.pl: Ustawa o podatku od towarów i usług, art. 106e — Elementy faktury

Lexlege.pl: Ordynacja podatkowa, art. 63 — Zaokrąglanie kwot należności

Gofin.pl: Zaokrąglenia w JPK

Zakonyprolidi.cz: Zákon č. 235/2004 Sb. o dani z přidané hodnoty

Zakonyprolidi.cz: Zákon č. 235/2004 Sb., § 37 — Výpočet daně u dodání zboží a poskytnutí služby

Zakonyprolidi.cz: Zákon č. 235/2004 Sb., § 36 — Základ daně

Behounek.eu: Zaokrouhlování DPH

Financnisprava.gov.cz: Výpočet DPH a zaokrouhlování od 1. 10. 2019

Zakonyprolidi.cz: Zákon č. 280/2009 Sb., daňový řád, § 146 — Zaokrouhlování

Slov-lex.sk: Zákon č. 222/2004 Z.z. o dani z pridanej hodnoty

Slov-lex.sk: Zákon č. 18/1996 Z.z. o cenách

Finančná správa SR: Metodická informácia č. 13/DZPaU/2022/I

Net.jogtar.hu: 2007. évi CXXVII. törvény az általános forgalmi adóról

Doc.evir.hu: ÁFA kerekítés

Nav.gov.hu: Kitöltési útmutató a 2565 jelű bevalláshoz

Pisrs.si: Zakon o davku na dodano vrednost (ZDDV-1)

Racunovodja.com: Zaokroževanje zneskov na računu in odbitek DDV — Pojasnilo DURS, št. 4230-117/2007

FURS: Evidenci obračunanega DDV in odbitka DDV ter predizpolnitev obračuna DDV

Lege5.ro: Codul fiscal, Facturarea (art. 319)

Legislatie.just.ro: OUG nr. 59/2005

ANAF: Formularul 300 — Decont de taxă pe valoarea adăugată

Lex.bg: Закон за данък върху добавената стойност (ЗДДС)

Държавен вестник: Закон за въвеждане на еврото в Република България (ЗВЕРБ)

НАП: Въпроси и отговори за еврото, предназначени за бизнеса

PortalPravo.bg: Справка-декларация за ДДС

Publiceras: 18.5.2026

Senaste artiklarna med samma taggar:

Avrundningar i momsberäkning: Matematiskt omöjliga priser?
Det finns en hel rad priser inklusive moms som inte matematiskt går att komma fram till om skatten beräknas från det momsfria priset. Ett exempel är 7,77 SEK. Dessa priser är också möjliga, men då måste det momsfria priset tolkas som avrundat.

I Europa finns moms - i USA Sales tax
I Europa står företag som tillhör produktionskedjan för den moms som konsumenten betalar till staten i proportion till deras förädlingsvärde. USA:s Sales tax, å andra sidan, faktureras helt och hållet av företaget som gjorde konsumentförsäljningen. Sales tax betalas till lokala operatörer, inte till staten.

Beskattningens historia
Många av dagens skatter användes redan under antiken. Beslut om beskattning har flyttats från autokrater till parlament och skattenivån har stigit. Förr användes skatter för att föra krig, idag används skatter för att upprätthålla välfärdsstater.